Urkhole

Vid första blicken kan Bamse tyckas vara en tidning som handlar om djur och natur. Men redan efter första sidan så är det uppenbart den handlar om någonting helt annorlund och främmande.
Bamse är en arbetande fader med ett smärre drogproblem som bor i en by som ligger helt gömd för omvärlden. Detta kunde vara vilken norsk som helst men Bamse är inte bara norsk han är också en BJÖRN, hör och häpna, en BJÖRN! Som istället för att att lufsa runt i skogen och äta lax har valt det mänskliga livet. Eller så trodde jag iallafall tills jag hade hämtat mig från detta enorma blodtrycksfall och läste vidare i denna närmast absurda tidning.
Redan på första sidan presenteras en rad fakta helt bortom den värld som jag så kärt känner till, eller trodde att jag kände till. Det finns en kanin, kaninen kan prata, kaninen är brevbärare. Fattar ni? En kanin som delar ut brev! Det är helt paranormalt och samtidigt skrämmande. Skrämmande på ett sådant sätt att jag inte längre kan tro på att något ur mitt liv någonsin har varit en sanning, har jag under alla dess år blivit förd bakom ljuset. Vem kan jag lita på? Vem är jag? Hela min verklighet har blivi ifrågasatt.
När Bamse träffar sin vän sköldpaddan som har ett skal där allt får plats förutom atlantångare, lokomotiv och rymdraketer så känner jag mig så vilsen att jag inte längre vet om jag kommer att fortsätta orka med detta jordiska liv. Det får ju för fan plats grejer stora som hus!! Adjö världen, jag som trodde på dig!

//Janne Josefsson